Det är tufft att plugga på distans
Jag har nu varit hemma i Uppsala i nästan en och en halv månad. Det är skönt att vara tillbaka, jag behöver inte laga mat ständigt. Behöver inte tvätta kläder, städa och göra hushållsysslor dagarna i ända, jag kan koppla av och bara fokusera på mina studier. Men med det sagt så är det lättare sagt än gjort att plugga läkarprogrammet på distans. Det är faktiskt ganska tufft, det är mycket som ska läsas in. Det är mycket som ständigt ska göras. Varje dag är det något som ska göras, det är inte jättekul - men man måste göra det dessvärre.
Den senaste veckan har jag läst en del om extracellulärt matrix och om embryot. Första juni är det dags för terminstentan. (Woop woop) En 20-poängstenta som jag egentligen inte ser fram emot. Det ska bli skönt att få den gjord. Samtidigt är jag rädd, sedan jag började plugga på distans har antalet studietimmar minskat radikalt och jag känner inte att jag har hunnit med så mycket som jag egentligen vill läsa in. Om det kommer essäfrågor på olika teman så känns det som att minnet är blankt nästan. Jag försöker läsa in med hjälp av flashcards men det är svårt att koncentrera sig hemifrån. Jag känner ändå att jag har jobbat och pluggat in en hel del och jag håller tummarna att det räcker vägen. Jag klarade duggan nyligen med marginal och det är en indikation på att jag måste plugga mer, samtidigt som jag vet att jag har potential att klara det. Om jag har disciplin. Det är inte bara motivation som räknas, motivation kan ta en vidare, men det är framförallt disciplin, personlighet och rutiner som avgör. Du kan vara hur motiverad som helst, har du inte någon disciplin så kommer du inte kunna göra vad du vill oavsett.
Jag tycker väldigt mycket om programmet jag läser, människorna jag läser med är trevliga. Mina första två månader i Umeå på programmet var mycket trivsamma, jag tyckte det var bra, jag tyckte upplägget kändes bra. Tryggt helt enkelt. Men sedan allt blev distansbaserat så har allting gått nedåt känner jag. Man kan inte motivera sig på samma sätt, för man umgås inte med samma människor som man gjorde när man var på plats. Man kan inte gå någonstans och diskutera/plugga heller, jag är i praktiken förvisad till mitt rum. Det är visserligen en praktisk fördel att ha en stationär dator för instudering i alla fall, det är jag nöjd med. Men i övrigt så är det mycket annat som får lida. Jag längtar till sommaren så jag kan förhoppningsvis få koppla av. om det inte blir omtenta så att säga... buhu. Det är inte omöjligt faktiskt, jag har ju varit så ofokuserad så det vore ju ett rent mirakel om jag hade klart det. Men jag tänkte att jag ska kämpa på. Kämpa under tentaperioden. Vi får se hur det går. Vi får se om jag klarar det, hoppas verkligen det.
Min jobbsituation verkar klarna, jag har fått ett jobb hos kommunen i sommar. Jag är inte jättesugen men tänkte prova, kul med något nytt. Förhoppningsvis är det en arbetsplats jag trivs på. Jag har även sökt till psykiatrin. De har nobbat mig tidigare, antagligen pga min ringa ålder, men nu är jag faktiskt läkarstudent så man tänker att de borde kunna vara lite mer accepterande. Jag skickade in en halvtafflig ansökan till de, tänkte inte så mycket direkt på om jag får jobb där eller inte, får se om de hör av sig. Vore kul att prova där också. Min chef på gamla stället har fortfarande inte hört av sig, jag tror inte hon lär erbjuda något särskilt, i alla fall inte så många timmar pga det finns redan bra bemanning och eftersom situationen i Sverige är som den är. Faktum är att de har dragit in på våra pass på gamla jobbet (avdelningen behöver spara pengar) så våra timmar har blivit förkortade. Dessutom fick jag inget passerkort som behövs i byggnaden heller med hänvisningen "det kommer du inte behöva...", så jag antar att jag är på utgång därifrån. Nåväl, får se var jag hamnar, kanske bra att prova något annat. Jag jobbade förra helgen och det var jättetrevligt att träffa alla kollegor igen och pratas vid. Nya arbetsplatsen är jättefräsch, tycker de har gjort ett bra jobb med det. Stor byggnad är det med långa korridorer. Det var ganska lugnt på jobbet överlag också, eftersom sjukvårdssituationen är som den är just nu.
Har även funderat över hösten. Andra terminen ska egentligen börja då, men om den hypotetiska andra vågen ska ske någon gång under den perioden som det är befarat, så lär det väl bli på distans som nu antagligen. Jag är inte jättesugen på det, eftersom andra terminen är en 46,5-poängskurs som är TUNG. Den är liksom inte svår, men den är krånglig för det är så mycket du ska stoppa in och kunna. Du ska lära dig i stort sett hela kroppens organsystem, både sett till anatomi och fysiologi. Det är inte en lätt syssla. Det kräver disciplin, och det kräver schemalagda aktiviteter enligt mig - lycka till med att läsa det på distans säger jag bara! Jag tänker att jag kämpar på i så fall. En annan tankenöt är vad jag ska göra med min lägenhet i så fall. Kan inte låta den samla massa damm i onödan, plus att jag kommer behöva betala 3000 kronor i månaden, för något jag inte använder. Äsch... vi får se vad jag gör. Måste troligen hyra ut den, men det lär jag nog inte få tillstånd till. Kanske blir det inget inställt, det vore det mest optimala. Och det hade förenklat studierna. Men samtidigt sparar jag tid och pengar av att plugga hemma i Uppsala. Får se hur det blir...
Imorgon ska jag förhoppningsvis kunna gå upp och sitta ned med V och plugga. Vi ska diskutera metabolism, det är väldigt tungt och jobbigt avsnitt. Förra gången jag satt med C och diskutera avsnittet tog det nästan tre-fyra timmar, och vi blev inte ens klara. Det är mycket att hålla reda på! Men förhoppningsvis löser det sig. Det som är skönt att diskutera med någon annan är att man kan få in nya infallsvinklar, får öva på materialet och verkligen se till att lära känna det. Det som är ganska skönt också är att vi kan trigga varandra så jag kan sitta i timmar och diskutera. Jätteskönt! Det är en teknik som är bra att kunna veta. Jag försöker öva på flashcards också, försöka minnas hela tiden. Tror det är väldigt viktigt.
Jag kämpar och kämpar så gott jag kan i vilket fall. Jag hoppas jag klarar min tenta, att sommaren blir trevlig. Personligen har jag givit upp tankarna på en semester eller resa någonstans. Det lär nog inte bli av som det ser ut. Får väl försöka ta lite minisemestrar här och var. Eller så spenderar jag lite tid uppe i Umeå, jag har trots allt en lägenhet där uppe. Jag betalar ingen hyra under sommarmånaderna heller vilket är toppen.